Mycket i min rehabilitering har handlat om att börja balansera. Balansera för att ha tid, och även energin, att göra allt som jag vill och som behövs göras. I början hette det ”hinna med alla måsten”. Jag insåg efter ett tag att benämna det som ett måste gjorde det negativt betingat och försvårade uppgiften genast. Nu handlar det istället om att balansera vad jag vill göra.
Efter närmare två månaders frånvaro ifrån bloggen, mest för att jag inte tog mig tid eller hade lust, så vill jag komma tillbaka till att blogga lika mycket och förhoppningsvis bra som förut. Men tänker jag tillbaka lite ser jag att det var ganska hetsigt, speciellt i slutet av valkampanjen för Piratpartiets räkning, och då kanske det inte är så konstigt om resultatet efter valet blev som om luften gick ur en ballong.
Jag har även tänktöver vad jag vill fortsätta blogga om. Ska det behålla samma stil, tappar jag bort de andra ämnena jag har velat skriva om? Eller begränsar jag mig för att jag har en annan medvetenhet om vilka som läser min blogg, och blir den således mindre personlig? Dock behöver bloggen inte bli personligare än den har varit.
Ska jag kunna fortsätta blogga måste jag balansera om. Jag har börjat på komvux i slutet av augusti, så tid och energi läggs på studierna. När jag väl har gjort mina uppgifter vill jag gärna slappna av och vara ledig genom att se på serie eller spela lite i goda vänners lag. Men bloggandet måste inte vara en börda. Det kan bli ett större intresse igen, och det hoppas jag att det blir.
Jag har även ett stort intresse av att fortsätta mitt arbete med We rebuild.EU och få socialisera med #telekompaktet. När jag har byggt på projekt tillsammans med dem har jag verkligen känt att jag gjort något viktigt och något som gör skillnad. Varje liten grej hjälper i projekten, känns jävligt bra. Load your Etherpads, mal is back!
maloki 