maloki

tankar & funderingar

Det här med partistöd

Posted by maloki på 4 december, 2009

Medan jag svarade på mina utfrågningsfrågor fick jag en frågeställning gällande vad jag skulle nyttja mitt arvode till, och hur jag ställde mig till partiskatt. Medan jag besvarade på den frågan kom jag att tänka på att vi faktiskt kommer få partistöd när vi kommer in i Riksdagen, vilket kommer betyda mycket mer pengar till partikassan överlag.
Så här står det om partistöd på Riksdagens hemsida

Partistöd

Stödet från staten och riksdagen är den största inkomstkällan för partier på riksnivå. Partistödet ger politiska partier möjlighet att arbeta långsiktigt utan att vara beroende av olika bidragsgivare.

Fria partier, fri nyhetsförmedling och opinionsbildning är grundläggande inslag i en demokrati. Partierna spelar en betydelsefull demokratisk roll som opinionsbildare och har en nödvändig uppgift i samhället vid de allmänna valen. Partierna ger väljarna alternativ, kunskap och möjlighet att påverka, delta och ta ansvar.

Ett offentligt ekonomiskt stöd till politiska partier betraktas därför som rimligt och av stor vikt för demokratin. Det är inskrivet i lagen och ges i flera former:

  • Staten ger stöd till partiernas allmänna verksamhet.
  • Riksdagen ger stöd till partigruppernas och riksdagsledamöternas arbete i riksdagen.
  • Dessutom har kommuner och landsting rätt men inte skyldighet att lämna stöd till politiska partier.
  • Partierna bestämmer till stor del själva vad bidragen ska användas till. Staten och riksdagen kontrollerar i dag inte hur partierna använder det offentliga partistödet.

    400 miljoner kronor om året
    Staten och riksdagen bidrar med ungefär 400 miljoner kronor om året till partierna. Det offentliga partistödet är den största inkomstkällan för de politiska partierna. Här kan du läsa mer om hur statens och riksdagens pengar till partierna fördelas.

    Staten ger pengar till partier i och utanför riksdagen
    Staten ger stöd till den allmänna verksamheten i partier både i och utanför riksdagen. Valresultatet styr hur mycket pengar partierna får:

  • För partier som kommit in i riksdagen bestämmer antalet platser bidragets storlek.
  • Partier utanför riksdagen får partistöd om de fått minst 2,5 procent av rösterna i hela landet i något av de två senaste riksdagsvalen. Sverigedemokraterna fick 2,93 procent av rösterna i landet vid riksdagsvalet 2006 och är det enda partiet utanför riksdagen som får partistöd.
  • Statens stöd går till partiernas allmänna verksamhet via partiernas riksorganisationer. Partierna bestämmer själva hur pengarna ska användas, exempelvis till valarbete, kampanjer och löner, på lokal eller central nivå.

    Så fördelas statens pengar till riksdagspartierna
    Statens bidrag till de partier som kommit in i riksdagen går till partiernas riksorganisationer och kallas partistöd och kanslistöd.

  • Partistödet delas ut som ett bidrag per riksdagsplats. Resultatet i de senaste två valen räknas. Bidraget är för närvarande 333 300 kronor per plats och år.
  • Kanslistödet delas ut till riksdagspartierna i form av grundstöd och tilläggsstöd. Alla riksdagspartier får grundstödet på ungefär 5,8 miljoner kronor. Tilläggsstödet är 16 350 kronor per riksdagsplats för regeringspartier och 24 300 kronor per riksdagsplats för andra partier.
  • Riksdagen ger stöd till partigruppernas och ledamöternas arbete i riksdagen
    Utöver statens pengar till partiernas riksorganisationer får riksdagspartierna bidrag till partigruppernas och ledamöternas arbete i riksdagen. Bidragen delas ut i form av

  • basstöd
  • stöd till ledamöternas politiska sekreterare
  • stöd till ledamöternas resor utomlands
  • Basstödet består dels av ett grundbelopp, dels av ett tilläggsbelopp beroende av antalet riksdagsledamöter. Grundbeloppet är 1,7 miljoner kronor per år. En partigrupp som företräder regeringen har rätt till ett grundbelopp. Övriga partigrupper har rätt till två grundbelopp. Tilläggsbeloppet är 57 000 kronor per år och ledamot.

    Stödet till politiska sekreterare ska bekosta handläggarhjälp åt ledamöterna. De politiska sekreterarna samlar in information, utformar förslag till politiska texter, sköter kontakter med medierna, svarar på mejl och fungerar som bollplank åt ledamöterna.

    Varje parti beslutar själva hur stödet ska användas. Stödet ska motsvara kostnaderna för en politisk sekreterare per ledamot. Beloppet 50 300 kronor per politisk sekreterare och månad ligger till grund för beräkningen. Men partierna väljer alltså själva hur de ska fördela pengarna för att bygga upp ett kansli som passar ledamöternas behov och önskemål.

    Stödet till resor utomlands ges till ledamöter för att till exempel delta i internationella konferenser. Bidraget är 5 000 kronor per ledamot för de första tjugo riksdagsplatserna och 2 500 kronor för riksdagsplatser utöver dessa. En ledamot kan dessutom få 2 500 kronor per år för resor som har koppling till samarbetet inom EU.

    För budgetåret 2009 uppgår stödet till partigrupperna till ungefär 250 miljoner kronor. Dessutom har ledamöterna och partikanslierna i riksdagen tillgång till fria lokaler och teknisk utrustning i Riksdagshuset. Partistödet behöver alltså inte användas till dessa kostnader.”

    Bli Medlem!
    Detta kan vara värt att begrunda.


    Annonser

    5 svar to “Det här med partistöd”

    1. Menar du att du faktiskt inte tänkt på partistödet tidigare? I så fall är det verkligen hög tid att begrunda det. :)

    2. Syftet med partiskatt, som jag förstått det iallafall, är att säkerställa att riksdagskandidaterna är där för engagemanget, och inte för jobbet/pengarna. Sen kan man naturligtvis ha olika åsikter om huruvida det är bra/vettigt/effektivt.

      • maloki said

        Jag anser dock att det finns fler och bättre sätt att se engagemang på. :P

      • Vad syftet är beror nog på vem du frågar.

        Frågar du partiledningen så anser de säkert att syftet är att de skall få så mycket pengar som möjligt att leka med.

        Frågar du medlemmarna, så är det säkert som du säger, att det skall vara ett tecken på engagemanget. Men därvidlag väger ju närmare 30k i månaden skattefritt ganska lätt jämfört med något 10-tals k efter skatt ifrån ledamöternas löner.

        Som jag svarade på samma fråga, så anser jag det vara bättre att använda överskottet på lönen till lokal verksamhet än till en partiskatt.

    Kommentera

    Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

    WordPress.com Logo

    Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

    Twitter-bild

    Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

    Facebook-foto

    Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

    Google+ photo

    Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

    Ansluter till %s

     
    %d bloggare gillar detta: